Watford – Chelsea 0-0

Inför:

Båda lagen kommer till matchen med till stora delar väntade elvor, där några få undantag dock finns från de elvor som tippades i ”Inför”-artikeln. I Watford placeras Allan Nyom på bänken, och den vindsnabbe ecuadorianen Juan Carlos Paredes går in istället. Inga vunna pengar på gula kort denna kväll alltså. Dessutom väljs Sebastian Prödl istället för Manuel Britos i mittförsvaret. Watfords startelva i sin helhet:

Heurelho Gomes; Juan Carlos Paredes, Sebastian Prödl, Craig Cathcart, José Holebas; Valon Behrami, Ben Watson, Etienne Capue; José Manuel Jurado; Troy Deeney, Odion Ighalo

I Chelsea blev den enda (och rätt logiska) skillnaden att Cesc Fabregas startar på offensivt mittfält, medan Oscar kliver ut på kanten, samtidigt som Eden Hazard får börja på bänken. Chelseas startelva:

Thibaut Courtois; Branislav Ivanovic, John Terry, Kurt Zouma, Cesar Azpilicueta; Nemanja Matic, John Obi Mikel; Willian, Cesc Fabregas, Oscar; Diego Costa

Första halvlek

Första halvleken inleds som väntat, där Chelsea tar tag i bollinnehavet mer eller mindre omgående. På läktarna gör bortasupportrarna en bra insats, och de första minuterna domineras ljudkulissen av glada ramsor om framförallt vår snart pensionerade lagkapten. Odion Ighalo fortsätter att se het ut, och så fort Watford får bollen hamnar den hos nigerianen, och slutar ofta med att lite aktivitet omkring Chelseas straffområde. Den första kvarten av matchen är dock så händelselös, även ifall tempot helt klart är godkänt.

Watford jobbar sig in i matchen, och även ifall Chelsea har betydligt längre perioder av bollinnehav så är det hemmalaget som känns hetast när det väl vankas målchanser. Troy Deeney är tung i luftrummet, samtidigt som Ighalo hugger på minsta lilla möjlighet till att skapa en målchans. Zouma och Terry håller dock bra koll, den stora ansträngningen till trots. Watford har vi det här laget (omkring 30:e minuten) tagit över matchen helt, och Chelsea får enbart fokusera på försvarsspelet under den här perioden av matchen. Watford kryper närmre och närmre Courtois i målet i sina anfall, och belgaren får göra en rad ingripande, även ifall inget av dem känns riktigt avgörande.

Watford använder i och med sitt 4-3-1-2 system knappt kanterna, utan hackar sig allt som oftast genom central. Jurado har därför en viktig roll, när han ständigt bildar trianglar runt Mikel och Matic, som blir överspelade flera gånger om. Chelseas taktik vid den här tidpunkten går ut på att dumpa långa bollar på Diego Costa, och helt enkelt hoppas på det bästa. Brassen gör det flera gånger bra, när han först tar ner bollen och sedan lyckas uppehålla ett helt försvar, men bristen på understöd är uppenbar.

När Chelsea väl har bollen går det ofta väldigt långsamt. Obi Mikel och Matic skojar inte med att försöka hålla sina passningsprocent runt tre siffror, och det blir därför ofta långa, sega förflyttningar från den ena sidlinjen till den andra. Fabregas dikterar tempot helt, och de gånger han väl väljer att sätta lite extra kraft i bollen så tar sig Chelsea framåt. Väl framme händer dock inte mycket, då Watford kommer hem bra och packar ihop sig runt straffområdet. Känslan är att Eden Hazard behöver komma in illa kvickt, och att Oscar då bör offras, då han står för en minst sagt anonym första halvlek.

Alldeles i slutet av halvleken ryker Paredes och Diego Costa ihop mitt framför tränarbänkarna. Det är vid ett inkast som Paredes först trycker till Costa, som hämnas med att knuffa omkull ecuadorianen i nästa situation. Quique Sanchez Flores lugnar nere brassen genom att ge en gammal vänskaplig kram, samtidigt som bortafansen skanderar ”Diego! Diego! Diego!”. Det hela slutar med att de båda får nöja sig med varsitt gult kort. Kort därefter blåser Mike Dean av den första halvleken i en match som än så länge känns rätt så intetsägande. Chelsea behöver få något att hända framåt inför den andra halvleken, samtidigt som man kommer behöva bibehålla den stabila defensiven.

Andra halvlek

Andra halvleken blåses igång utan några byten gjorda. Efter en dryg minut hittar serverar Fabregas Oscar i djupled, men vad som från början var en bra chans rinner ut i sanden när brassen tar alldeles för god tid på sig. I sekvensen efter drar Mikel på ett skott från långt håll, som via en styrning på en försvarare skapar lite problem för Gomes i målet. Några minuter senare bryter Holebas in från vänsterkanten, och dänger upp bollen i vad som från början ser ut att vara Courtois närmsta kryss, men som visar sig vara på fel sida nätet. Känslan är att andra halvlek börjat något öppnare än vad den första.

Chelsea börjar nu skapa allt fler målchanser, och i den 55:e minuten borde det nog stå 1-0. Matic älgar in i offensivt straffområde och släpper ut till Costa, som känsligt håller i bollen innan han prickskjuter Oscar som stormat in i straffområdet, men bollen vinklas strax utanför stolpen. Återigen svagt av brassen. Willan börjar nu bli allt mer aktiv längs högerkanten, samtidigt som Matic har ett bra försök på volley från en bra bit utifrån. Watfords hopp står nu till kontringar på Ighalo, som fortsätter vara det största hotet mot Chelsea. Sanzhez Flores reagerar på Watfords bänk, och i den 63:e minuten byts Jurado ut mot Almen Abdi.  Några minuter senare kommer även Allan Nyom på istället för Paredes. Hur Hiddink inte kan reagera med att omgående byta in Hazard, och på så sätt säkerställa det där gula kortet, är ett mysterium.

I den 70:e minuten bryter Oscar in i banan från sin vänsterkant genom några sköna dragningar, innan han provar Gomes rejält med ett avslut vid den främst stolpen. Chelsea dominerar nu matchen helt, samtidigt som Hiddink förbereder Eden Hazard för ett inhopp. I den 72:a minuten kliver belgaren till slut in, i ett offensivt byte där Hiddink tar av Matic. Frågar är om 18 minuter räcker för att snurra upp Nyom så pass att ett gult kort ska komma fram. Hazard blir direkt involverad när han agerar framspelaren i en fin upprullning, men Ivanovic lyckas inte få belgarens fina framspelning förbi Gomes.

Chelsea anfallare nu i våg efter våg, och i den 81:a minuten är det närmare än någonsin när Willian i en kontring spelar bollen snett inåt i banan mot Hazard, men en framstörtandes försvarare lyckas störa belgaren så pass att han inte får till mottagningen, som istället rinner iväg och hamnar i Gomes famn. Med Hazard på plan känns Chelsea något spetsigare, men frågan är om det ska räcka för ett ledningsmål. Även Terry börjar nu lyfta upp till offensivt straffområde i anfallen. Watford gör sitt sista byte när Mario Suarez byts in istället för Etienne Capoue i den 87:e minuten.

Chelsea börjar nu slutforcera på allvar, när Willian får fram ett inlägg från höger som Costa sätter pannan till på vid den bortre stolpen, men Gomes gör en jätteräddning. Klockan tickar upp mot den 90:e minuten, och visst börjar det kännas som att det trots det fina insatsen inte kommer att bli någon vinst. Watford lyckas bryta belägringen och vaskar fram en hörna, som man inte ens slår in mot straffområdet, utan väljer att fördröja genom lite hederligt duttande nere vid hörnflaggan. Tre minuter läggs till, men Watford låser fast bollen på offensiv planhalva och sekunderna tickar iväg.  Chelsea lyfter långt i ett sista desperat försök att få till en vinst, men det är förgäves. Watford håller ut, och matchen sluter 0-0 för ett besviket Chelsea.

Analys

Chelsea gör överlag en godkänd insats, när man först lyckas hålla undan när Watford är som bäst under mitten av första halvlek, för att sedan ta över matchen och dominera andra halvlek fullständigt. Tyvärr saknas skärpan i Chelsea idag, och även ifall en rad bra målchanser radas upp så är det ingen som känns sådär riktigt självklar. Både Ivanovic och framförallt Oscar har flera lägen som kanske borde ha suttit, men Gomes gör en jättematch. Med facit i hand kanske Eden Hazard borde ha fått komma in något tidigare, då det var när han kom in som det på allvar började kännas som att ett ledningsmål låg i luften. Sammanfattningsvis får det ses som en besvikelse att Chelsea inte tar med tre poäng hem till sydvästra London, men samtidigt ska vi ha i åtanke vad det är för typ av säsong vi har att göra med, och att det är faktiskt får anses vara en av de bättre insatserna.