Arsenal – Chelsea 0-0

Inför

I Arsenal var det enda riktiga frågetecknet på förhand huruvida Per Mertesacker skulle komma till spel eller inte. Inför såg det ut som att Gabriel Paulista skulle ta den väldiga tyskens plats, men när startelvorna landade på söndagseftermiddagen så var det trots allt Mertesacker som var uppsatt bredvid Lauren Koscielny. I övrigt ett helt väntat lag. I Chelsea däremot så förutspåddes Kurt Zouma få fortsatt förtroende i mittfältsrollen, samtidigt som ett frågetecken lämnades för anfallspositionen, där samtliga tre anfallarna i truppen drogs med skadeproblem på förhand. Mourinho valde att överraska på nytt i en toppmatch, när han istället för att stressa in en Loic Remy i startelvan valde att starta Oscar i anfallsrollen. I övrigt fick Kurt Zouma inget nytt förtroende, där Ramires istället kommer in till höger och Fabregas flyttas ner bredvid Matic på mitten. Fullständiga startelvor:

Arsenal (4-2-3-1): David Ospina; Hector Bellerín, Per Mertesacker, Laurent Koscielny, Nacho Monreal; Santi Cazorla, Francis Coquelin; Aaron Ramsey, Mesut Özil, Alexis Sanchez; Olivier Giroud

Chelsea (4-2-3-1): Thibaut Courtois; Branislav Ivanovic, John Terry, Gary Cahill, Cesar Azpillicueta; Nemanja Matic, Ramires; Ramires, Willian, Eden Hazard; Oscar

Första halvlek

Matchen startar med att lagen känner lite på varandra. Inget av lagen tar något initiativ till att föra spelet, utan istället blir det mycket kamp på mitten där lite halvchanser skapas fram och tillbaka. Fabregas som väntat utbuad vid varje bolltouch, någonting som inledningsvis ser ut att påverka honom, då han inte alls uppträder lika förtroendeingivande i passningsspelet som vanligt. Oscar tar sig in i straffområdet i den 7:e minuten, och lägger sig så fort Bellerín rör honom. En oerhört onödig filmning, där en chans hade kunnat uppstå om han bara fullföljde. Pinsamt.

Arsenal tar för sig mer och mer ju längre halvleken lider, och Alexis Sanchez börjar agera utgångspunkt i anfallen. Ivanovic sätter dock nivån tidigt, och är på chilenaren flera gånger om, dock utan att lyckas bli varnad. Matchen är annars präglad av ett högt tempo med flera kampmoment, där matchbilden framförallt verkar passa Matic som flera gånger om står för fina brytningar och tacklingar.

Michael Oliver lägger matchen på en mycket bra nivå, där vanliga kampsituationer inte renderar i några avblåsningar. I den 15:e matchminuten tar han dock sitt första avgörande beslut, när Oscar utnyttjar Arsenals misslyckade offsidefälla och löper igenom via en Fabregas boll. Brassen får bollen förbi Ospina, varpå den colombianske målvakten dundrar rätt in i Oscar. Bollen rensas av Bellerín innan den hinner passera mållinjen, men det spelar ingen större roll, för borde det inte varit straff? Oscar är klart först på bollen, och Ospina gör ner honom fullständigt. Oliver friar, hur som helst.

Arsenal börjar nu styra spelet som väntat, även ifall Chelsea ligger något högre upp i positionerna än vad undertecknad på förhand trott. När man väl får tag på bollen är alltid åtminstone fem spelare med upp i anfallen, någonting som inte alltid brukar vara fallet när Chelsea ska försvara sig till poäng. En ny straffsituation gestaltar sig i den 22:a minuten, när Fabregas bryter sig in i straffområdet och blir nergjord. Att han filmar är det inte tvekan om, men var det inte kontakt först? Ingen straff den här gången heller, i alla fall, utan ett gult kort för varning på Fabregas. Chelseas femte för förseelsen den här säsongen.

Chelsea fortsätter att skapa chanserna även ifall det är Arsenal som styr spelet. Matic bryter bollen högt upp efter att Chelsea misslyckats med ett anfall, och hittar Oscar, men brassen som inte riktigt verkar ha huvudet med sig efter kollisionen med Ospina famlar bort ett bra läge. Arsenal får tillslut till ett bra anfall, där Sanchez bryter in centralt och hittar Bellerín i bortre delen av straffområdet. Högerbacken spelar in den snett inåt bakåt på en touch, och där tar Cazorla ett avslut som tydligt tar på Cahills utsträckta arm. Dock inget straff för Arsenal heller.

En tendens börjar här visa sig, och det är att när Arsenal lyckas vinna bollen högt upp så får Chelsea det svårt. Willian bryter sig dock igenom i en kontring, och avancerar centralt innan han släpper till en Ramires i djupled, som hamnar ensam med Ospina. Avslutet blir dock alltför tamt, och Arsenals keeper kan lätt greppa bollen. Slutet av den första halvleken präglas av att Arsenal belägrar Chelseas straffområdet, utan att komma till några avgörande målchanser. Oliver blåser av i den 45:e minuten vid ställningen 0-0, och Chelsea och José Mourinho har fått matchen precis dit de vill, där Arsenal styr spelet utan att skapa några farligheter, men Chelsea ofta kommer i hotande kontringar.

Andra halvlek

Inför den andra halvleken så visar det sig att Oscar åkt på en hjärnskakning i situationen med Ospina, och Drogba byts således in. Ett frågetecken bör riktas mot läkarteamet om de valde att behålla Oscar på planen trots att man var medvetna om hjärnskakningen redan från början. Han ska, enligt rapporter från bland annat Dan Levene på Twitter, ha förts till sjukhus direkt i halvtidsvilan. Inte konstigt att han såg så svag ut efter kollisionen, alltså.

Den andra halvleken inleds med att Chelsea börjar ta mark allt högre och högre upp i banan, och för första gången i matchen börjar etablera lite spela på offensiv planhalva. Detta efter att Fabregas flyttats upp i banan, och Ramires istället ner på centralt mittfält. Efter en dryg kvart visar grafiken att bollinnehavet i den andra halvleken är 66%-34% i Chelseas favör, vilket är anmärkningsvärda siffror för ett Chelsea på bortaplan mot ett toppkonkurrent. Man lyckas även skapa en chans, när Fabregas vandrar in i offensivt straffområde, och släpper till Willian som i sin tur spelar bak till Drogba, men avslutet går lågt i famnen på Ospina.

Om den första halvleken i alla fall höll ett högt tempo, så är den andra halvleken i princip bara helt händelselös. Arsenal försöker spela sig runt Chelseas täta försvar, men lyckas i princip aldrig. Willian sparkar högt mot Koscielny och blir varnad i den 68:e minuten, och på den efterföljande frisparken så dimper bollen ner på fötterna hos Mertesacker, vars avslut dock går långt utanför. Ändock en av Arsenals bättre chanser denna söndagkväll.

Ivanovic blir tillslut varnad för att sparkat ner Alexis Sanchez i den 72:a matchminuten. Koscielny bryter ett Chelseaanfall på egen planhalva och tar sig loss längst vänsterkanten, och spelar in till Cazorla i ett bra läge, men avslutet går både lågt och långt utanför. ”Boring, boring, Chelsea” skanderar Emirates, och inte undra på det när deras eget lag är så extremt usla på att nysta upp Chelsaes organiserade försvar.

Arsenal försöker sig på en slutforcering, där man tillslut lyckas hitta en riktigt bra målchans när Monreal tar sig fram på vänsterkanten. Via ett lågt inlägg får både Mesut Özil och inbytte Danny Welbeck bra chanser till att avgöra matchen, men i linje med resten av Arsenals match så missar de båda stjärnorna bollen, som rinner igenom straffområdet och rensas undan. Michael Oliver blåser strax därefter av matchen, och förkunnar att Chelsea i det närmaste har vunnit Premier League.

Analys

Matchbilden såg ut precis som man hade kunnat förvänta sig, där Arsenal styrde spelet och Chelsea låg lågt. Det som gick att anmärka var att Chelsea dock flyttade fram en hel del folk när man väl fick tag på bollen, vilket inte alltid tidigare varit situationen där Hazard tillsammans med en anfallare ofta fått husera själva. Idag kom dock Fabregas, den offensiva trion, och anfallaren ofta med upp i anfallen, vilket gjorde att Chelsea trots sin defensiva inriktning kunde skapa matchens hetaste målchanser. Arsenal i sin tur lider av sitt vanliga syndrom, där man stundtals spelar väldigt fin fotboll, men sällan lyckas överföra de fina kombinationerna till något konkret. Chelsea leder nu ligan med 10 poäng och fem omgångar kvar att spela, vilket innebär att Chelsea via segrar mot Leicester i veckan och Crystal Palace nästa helg kan koras segrare inom en vecka. Det ser vi fram emot.