Förväntan och drömmar. Amerikanskan Chelsea Wolfe har bara sig själv att skylla då åtrån för hennes musik bara tycks öka för varje albumssläpp.

Hennes sjätte fullängdare har spelats in hos den ljudpedantiske Converge-gitarristen Kurt Ballou och visst är produktionen i par med förväntningarna. Hiss spun byggs på många tunga minnesvärda riff signerade Troy Van Leeuwens från Queens of the Stone Age och då skadar det inte att ha en gitarrgurus studio som inspelningsbas.

Mest framstående är ändå Wolfes fantastiska röstinsats som i kombination med stämningsfulla melodier och industriell vitalitet lyfter musiken från start till mål. Jag säger det igen – vilken röst!

Att finna rätt balans mellan atmosfärisk mystik, tyngd och melodi är inte lätt, men det här är en sten som fortsätter att rulla. Å ju mer du lyssnar desto fortare kommer stenen att rulla, och tro mig, du vill inte stoppa dess framfart. Höstens mest distade skönhet har landat.

Bästa låt: Vex

 

Jesper Löfvenborg

http://nwt.se/noje/skivor/2017/10/06/chelsea-wolfe-den-dar-rosten